Att använda samtidskonst

För att undervisningen ska bli meningsfull krävs att elevernas intresse väcks och att de formulerar egna frågor. Samtidskonsten kan vara ett sätt att väcka detta intresse och få eleverna att formulera egna frågor. Att jag väljer samtidskonst beror på att den ofta är samhällsorienterad, ifrågasättande och normbrytande. Det är viktigt att hitta uttryck som bryter mot elevernas egna värderingar och förutfattade meningar.

Boken Skolan och det radikala estetiken (Jan Thavenius mfl, Studentlitteratur) är en bra ingång till det här sättet att tänka. Författarna visar på tre olika typer av estetik, den modesta estetiken, den radikala estetiken och marknadsestetiken. Den modesta estetiken är den estetik som de praktiska ämnena av tradition har arbetat med i skolan. Den estetiken fungerar som avkoppling och förströelse från de "riktiga" skolämnena. Den radikala estetiken är konstens estetik, utmanande, ifrågasättande och utopiskt nyskapande. Den kan gestalta sådant som krafter i samhället försöker blunda för och den kan påminna oss om det vi glömt bort att drömma om och kräva av våra liv. Marknadsestetiken är den dominerande kraften på estetikens område och den har utvecklats och formats av makt- och kapitalintressen. 

Det är i den radikala estetiken jag hittar underlag för min undervisning. Genom att presentera samtidskonst vid inledningen av ett arbetsområde väcker jag elevernas intresse och får dem att ifrågasätta, inte bara konstverket i sig utan även sina egna och samhällets normer. 

För den som vill börja arbeta med samtidskonst finns det en mängd olika resurser att utgå ifrån. Många konstinrättningar har gjort material som riktar sig till skolan.Två sådana material är:

Vadå samtidskonst? En CD-skiva utgiven av Göteborgskonsthall. HÄR

Första hjälpen i samtidskonst. En CD-skiva utgiven av Bohusläns Museum. ((Denna verkar tyvärr vara slut.)

Just nu pågår utställningen Märk Linjen på Göteborgs konsthall. Utställningen tar upp frågor om linjer, gränser och makt. Några av konstverken kan vara allt för svåra för eleverna men det finns flera verk som passar mycket bra att använda i  SO och även andra ämnen. Sigalit Landaus verk Azkelon är exempel på ett verk som går att använda i undervisningen. Verket visar en lek som påminner om leken King som svenska skolbarn brukar lekar på raster. Stranden där pojkarna i filmen leker delas av städerna Gaza (Palestina) och Ashkelon (Israel) men städerna är avskilda av en osynlig gräns. HÄR

Ett annat verk på samma utställning är Francis Alys verk Loop där han utforskar vilka möjligheter det finns att korsa gränsen mellan Mexiko och USA. Verket finns dokumenterat som vykort som eleverna kan ta med till skolan och arbeta vidare med.

Francis Alys har också med verket Painting/Retoque. En film där han med pensel fyller i en sliten gränslinje som är målad i Panama. HÄR

 

När jag analyserar samtidskonst tillsammans med eleverna utgår jag från en semiotisk analysmodell. I korthet går den ut på att vi först studerar konstverket objektivt, dvs vad vi faktiskt ser och vad konstverket består av. Här får eleverna inte lägga in några värderingar eller åsikter. 

Nästa steg är att tolka verket. Vilka tankar, känslor väcks hos oss? Vilka kopplingar kan vi göra? Vilka samband ser vi? Kan vi söka mer information om det konstverket tar upp? En bra introduktion till den semiotiska analysmodellen finns i boken Visuell retorik - Bilden i reklam, nyheter och livsstilsmedier (Carlsson, Koppfeldt) Det går även att läsa mer HÄR

Det bästa är om man som SO-lärare kan arbeta ämnesövergripande med Bildläraren så att eleverna inte bara pratar om samtidskonst utan även för möjlighet att skapa egen samtidskonst. På UR.se finns det flera program i en serie som heter Skapa stort. De programmen är en bra introduktion till hur man kan använda samtidskonst och låta eleverna skapa egna verk utifrån deras egna tankar och idéer. 

http://www.ur.se/Produkter/170721-Skapa-stort-Summer-summer-summertime